folkskola

folkskolan

(-)(-)

Substantiv [n]

"Utbildningsnivån är också låg, cirka hälften har högst nioårig grund- eller folkskola."
"De skulle vara 40-talister som gått i folkskola, tagit ingenjörsexamen och sen fått ett jobb som de stannade på fram till pension."
"95 procent av alla med eftergymnasial utbildning var regelbundna användare, medan bara 67 procent av svenskarna med grund- eller folkskola är vana nätanvändare."
"Finland fick sin folkskola först 1921."
"Jag hade ju bara 7-årig folkskola i grunden så det blev Komvux där jag utbildade mig till barnsköterska."
"Hon hade bara gått sex år i folkskola och arbetade som städerska i stan när hon bestämde sig för att skriva boken ” Rapport från en skurhink ”."
"Marjasin gick 7-årig folkskola och arbetade sedan som bland annat springpojke och sjöman."
"Det var 1843, som folkskollärare började utbildas vid seminariet i Karlstad för att täcka lärarbehovet efter att Sverige infört obligatorisk folkskola."
"Efter avslutad folkskola följde några korta anställningar på olika jobb."
"Sjuårig folkskola, skogsarbetare, springpojke och affärsbiträde."

obligatorisk skola som ger barn baskunskaper i olika ämnen, kring 1970 i många länder ersatt av andra liknande inrättningar