spurten

Verb

Diskussion om ordet spurten

spurt

spurten
spurter
spurterna
Substantiv [n]

Hur böjs ordet spurt på svenska?

Obestämd singular: spurt
Bestämd singular: spurten
Obestämd plural: spurter
Bestämd plural: spurterna

Hur används ordet spurt

  • "– Det är klar att det är tråkigt att förlora en spurt så där, i ett genrep inför VM när man är det som kanske ska åka sista sträckan, säger Calle."
  • "Silvret och bronset fördelades efter en spurt mellan tre tjejer där ryskan Kozlova var lite starkare än Tove Alexandersson som knep bronset, en skidlängd före Josefine Engström."
  • "– Min styrka är tuff kurvkörning, vilket också är avslutningen på linjeloppsbanan, så det gäller att vara med där och sen har jag normalt en stark spurt som kan bli avgörande, säger Jonas."
  • "– Jag tror att den passar mig väldigt bra, när folk är lite trötta och det börjar gå mot en spurt."
  • "Det var till och med snudd på silver, efter en mycket jämn spurt."
  • "Norrmannen Petter Northug vann i spurt både i lördagens tremil – med Dario Cologna, Schweiz, som överraskande tvåa – och söndagens stafett."
  • "Om han inte vurpat på slutet vet man aldrig vad som hänt i en spurt."
  • "Nu har han bestämt sig för att hålla en lägre profil under själva loppet, för att sen plocka fram en vass spurt och försäsongsträningen har till stor del genomförts tillsammans med sprintåkarna."
  • "Snabb spurt"
  • "Men min häst har sprungit galopp tidigare så jag visste att hon är väldigt snabb och har en jättebra spurt så jag kände mej ganska trygg inför slutet."

Vad betyder spurt inom sport ?

plötslig, kortvarig rusning eller kraftansträngning; särskilt fartökning i avslutningen eller slutfas

Möjliga synonymer till spurt

Diskussion om ordet spurt